Nu när jag tänker efter, uppskattade jag inte riktigt tiden då gänget var som bäst. Kollade igenom albumet på datorn där det fanns gamla bilder från då gänget var underbart. Jag var så lycklig. Skratt varenda gång man träffades. Nu finns det bara sorg. Tårar. Från min sida i alla fall. För en av mina allra bästa killkompisar har lämnat oss, eller mig. Och min allra största önskan just nu är att han förändras tillbaka till den vän jag älskar och kommer tillbaka till oss, för jag orkar inte det här mer.. Jag ger inte upp om dig.
